Jag fyllde år i går.
28.
Jag känner mig hälften så gammal i kroppen och dubbelt så gammal i sinnet.
En vän som ringde och gratulerade sa glatt: ”nu har du klarat av en tredjedel”. Av livet.
Sen kom vi fram till att det var en glädjekalkyl – medellivslängden på svenska män är tydligen bara 78,1.
28 är en ganska meningslös ålder.
Ung vuxen, vuxen ungdom.
Den yngre generationen har redan tagit över som de nya stjärnskotten, som framtiden.
De gamla kompisarna som bor kvar hemma på landet och har tonårsbarn ser mig som en konstig stadsbo, hela 28 år och utan barn och giftermål.
De nya kompisarna i storstan ser mig som lillgammal, bara 28 år med hus och förlovningsring.
I Swaziland är medellivslängden 31.
Där hade jag varit en gammal, vis man att räkna med. Där borde jag vara.
Men det verkar jobbigt med flugorna.