Det är ont om taxibilar på Landvetter och sent på kvällen, vi är fyra inför varandra vilt främmande människor som snabbt beslutar att dela på en bil in till centrum.
Inte utan viss obekvämhet.
I taxin hälsar vi kort på varandra, men en av passagerna vill mer. Ivana. Hon förklarar att hon är från Polen och behöver tips på roliga sevärdheter i Gottiburg.
Vi övriga lämnar några pliktskyldiga tips; Avenyn, Liseberg, Paddan och ja vad mer? Ivana förklarar att hon vill besöka ALLA museer. Samuel nånting, datakonsult nånstans, föreslår genast Världskulturmuseet.
Den korta informationen får Ivana att fullständigt tappa fattningen.
– I NEVER GO TO THAT PLACE! NEVER! YOU CAN NOT FORCE ME! Polish tv say there are pictures of men having sex with each other. Gays are strange, we have no gays in Poland, people do not like. It is bad. Why your men not like women?
Hon hyperventilerar och jag inser plötsligt att vi har 20 minuter kvar till Göteborg.
En evighet och lite till. 
En tryckt stämning lägger sig i taxin, datakonsulten fingrar på handtaget som om han skulle rulla ut i första bästa dike. Jag försöker lätta upp stämningen.
– We also have a restaurant named Heaven 23, the view is fantastic and you can order räkmacka… shrimps on bread you know. With mayonnaise, lots of mayonnaise…
Ivana tittar ut bland träden. Tystnaden intensifieras.